- En ny modell för lärande och utveckling på arbetsplatser

 

Ann Lindgren, fil mag., adjunkt och Susanne Bejerot, docent Karolinska Institutet

 

Drygt hälften av Kognus tillfrågade kursdeltagare uppger att de sällan eller aldrig får någon handledning på sin arbetsplats. Den bakomliggande tanken med Kognus Kollegiala Ärendehandledning (KKÄ) är att kollegor som erhåller särskild utbildning skall kunna handleda yrkesgrupper med samma yrke som man själv i ärenden gällande personer med psykisk funktionsnedsättning/sjukdom. Utbildningen har tagit avstamp i antagandet att yrkesskickliga personer med åren utvecklar en särskild kulturkompetens inom det egna yrket och denna förståelse för yrkets specifika särdrag ger en unik kunskap om hur ett problem kan te sig inom en viss typ av verksamhet.

 

Deltagarna i den kollegiala ärendehandledarutbildningen utbildas i hur man gemensamt kan hitta fungerande lösningar till gagn för den enskilde klienten och därmed också för verksamheten. Kollegiehandledarna fyller således en viktig lucka när personalens egen lösningsförmåga sviktar, men när problemen inte är av den omfattningen att det anses motiverat att anlita en legitimerad handledare. 

 

För personer med psykisk funktionsnedsättning är vägen i livet ofta kantad av misslyckanden. De riskerar att hamna i problemfyllda situationer som de inte förmår förstå eller själv kan lösa. De känner sig ofta missförstådda och skuldbeläggs. Många har varit mobbade och känt sig oönskade. Omgivningen kan betrakta dem som ”besvärliga”, ”lata”, ”fixerade” eller ”manipulativa”. Personer som arbetar inom psykiatrisk vård, kommunala boenden, sysselsättning eller verksamheter som arbetsförmedling och skola beskriver ofta en känsla av hjälplöshet när problemsituationerna uppstår.

 

Kollegial ärendehandledning

Under två år har Kognus utarbetat och sjösatt en modell för handledning till kollegor för personal inom boende, daglig verksamhet, skola och arbetsförmedling. Utbildningen har löpt över ett år och har varvat teoretiska inslag med praktiska. I teoridelen har deltagarna fått kunskap om olika psykiatriska tillstånd och utvecklat ingående förståelse. De har fått insikt i hur det kan vara att leva med svåra psykiska problem och hur dessa i sin tur kan förklara vissa beteenden. 

 

Innehåll i utbildningen

Kognitiv beteendeterapi (KBT) bottnar i inlärningsteoretisk teoribildning och är den psykologiska behandling som brukar erbjudas vid psykiska problem. KBT utgår ifrån att patienten kan förändra sina tankar, känslor och beteenden genom att ersätta icke önskvärda beteenden med nya. Men vad händer om klienten inte kan eller helt enkelt inte vill förändra sig? För att hjälpa patienten/klienten måste man förstå varför ett beteende uppstår i en viss situation och miljön skall ändras för att undvika denna specifika situation. I det här läget måste en beteendeanalys kompletteras med en fullständig situationsanalys. Man kan likna det vid att den spindelrädde ”Kalle” skall träna på att vara i samma rum som spindeln (exponeringsbehandling som ingår i KBT) eller att man ändrar miljön så att Kalle slipper att träffa på spindlar (i detta fall exempel på autismspecifik kompetens). Om man endast tillrättalägger situationer så skapar man förvisso trygga miljöer men riskerar att hindra Kalles utveckling. Men om man å andra sidan hoppas på att Kalle skall kunna förändras, riskerar man att ställa för höga krav, så kallade överkrav, som i sig kan orsaka ett problemskapande beteende. Denna fingertoppskänsla för individens behov av en trygg miljö kombinerat med rätt kravnivå avseende utveckling har deltagarna fått träna på i denna kurs. De har också tränat på hur man skall förmedla denna kunskap till arbetsgrupper samt att avgöra när ett aktuellt problem är så omfattande att en legitimerad handledare behövs.

 

Träningshandledning och handledning på handledning

I den praktiska delen av utbildningen har deltagarna övat sina färdigheter i att handleda andra vilket vi har kallat ”träningshandledning”. Deltagarna har då arbetat med att handleda ”riktiga” personalgrupper i ”riktiga” fall. De har också deltagit på varandras träningshandledningstillfällen. Genom ”handledning på handledning” med våra lärare har deltagarna fått en konstruktiv feedback på hur de skall gå vidare i träningshandledningen. Utbildningen har även fokuserat på kunskap om hur man arbetar med arbetsgrupper, bland annat hur man validerar en arbetsgrupps upplevelser av ett problem och samtidigt sporrar den till förändringsarbete.

 

Resultat

För att få delta i utbildningen har vi krävt minst fem års yrkeserfarenhet inom yrket ifråga. Flertalet av deltagarna har dessutom gått Kognus Baskurs i psykiatri (som innefattar 18 halvdagar under en termin) och minst två av Kognus fördjupningskurser (åtta halvdagar per kurs) eller genomgått en motsvarande utbildning.  Det slutgiltiga urvalet skedde på basis av en personlig intervju. Har modellen visat sig fungera? Ja, med råge vågar vi säga eftersom vi har utvärderat utbildningen såväl som träningshandledningen. Drygt hundra personer sökte till utbildningen och 19 personer har i två utbildningsomgångar diplomerats till kollegiala ärendehandledare. Deras yrkestillhörighet har varit pedagoger i tre fall, handläggare på arbetsförmedlingen i två fall och 14 arbetade som boendestödjare eller som personal på daglig verksamhet. Hitintills har 55 verksamheter erhållit träningshandledning, vanligen tre tillfällen per verksamhet. I vår utvärdering har chefer på dessa verksamheter givit utbildningsmodellen betyget 4,7 och den erhållna träningshandledningen 4,8 på en femgradig skala. Sammantaget meddelar 49 verksamheter att de vill ha fortsatt kollegial ärendehandledning.