Alla patienter/klienter med psykisk funktionsnedsättning eller psykisk sjukdom förbättras inte av psykologisk eller psykiatrisk behandling och andra varken vill ha behandling eller kan förändra sig själva. Det är dessa personer som riskerar att lämnas utan insatser eller som värjer sig från att söka insatser då kraven på en egen förändring synes dem övermäktiga.  Det är till dem som man ska erbjuda Nidometoden.

 

Nidometoden har som målsättning att förändra omgivningen snarare än att förändra personen. Metoden har utvecklats av professor Peter Tyrer, tidigare chefsredaktör på British Journal of Psychiatry och en av Europas ledande psykiatriker. Hans mångåriga kliniska arbete med svårt sjuka psykiatriska patienter och den samlade forskningen som visar tveksamma behandlingsresultat för vissa grupper med allvarlig psykisk sjukdom ledde honom till att tänka om. Det resulterade i boken ”Nidoterapi – att anpassa omgivningen till patienten” (Studentlitteratur, 2013) och en utbildning i hur man bedriver Nidoterapi. Peter Tyrer ledde den första utbildningen i Sverige för nidohandledare 2012-2013. Året därpå utbildade Kognus ytterligare en grupp handledare i samarbete med Peter och Helen Tyrer. Såväl kursdeltagare som patienter/klienter har varit mycket positiva till såväl metod som insatser.

 

tyrers
Professor Peter Tyrer och Dr. Helen Tyrer på besök i Stockholm 2013

 

Nidometoden består av olika faser i arbetet, och har en tydlig struktur, målsättning och tidsram. Nidohandledarens uppgift är att i nära samarbete med personen, undersöka och bestämma områden som personen själv upplever behöver förändras och som också är möjliga att förändra. Det kan exempelvis vara boendet, ordna hjälp med städning, möjliggöra en fritidssysselsättning eller organisera upp en kaotisk ekonomi. Man undersöker tillsammans behoven, lägger upp en gemensam ”nidoväg” för att nå målen och sedan organiserar nidohandledaren förändringen och slutligen utvärderar man insatsen. Det betyder inte att nidohandledaren arbetar som städare men blir patientens röst, bollplank, handledare och företrädare som samarbetar med patientens nätverk. Man arbetar tillsammans för att genomföra de mest prioriterade förändringarna. När dessa är genomförda och man har nått målet kan man förvänta sig en förbättring i patientens /klientens sociala funktion. Det blir så att säga en önskvärd konsekvens eller ”biverkan” av nidoarbetet.

 

Nidohandledaren liknar inte någon annan i patientens professionella och personliga nätverk. Nidohandledaren skiljer sig från psykoterapeuten eftersom man inte avser att behandla och förändra patienten, från boendestödjaren eftersom man inte arbetar utifrån socialtjänstens uppfattning och beslut om insatser och från ett personligt ombud eftersom man inte främst företräder patientens/klientens rättigheter i förhållande till myndigheter och vårdgivare.

 

Målgrupper för nidometoden är psykiatriska patienter och/eller personer med psykisk funktionsnedsättning som har svåra och kroniska problem och som redan har varit föremål för behandlingsinsatser från till exempel psykiatri, habilitering eller socialtjänst. Det är patienter/klienter som inte mår bra men där det anses inte att man kan komma längre ur ett behandlingshänseende. Personen kan exempelvis ha en intellektuell funktionsnedsättning, ADHD, autismspektrumtillstånd, schizofreni och/eller allvarlig personlighetsstörning och missbruk.

 

Metoden har utvärderats i England under ett flertal års tid och några publikationer visar att kroniskt sjuka psykiatriska patienter förbättras i sin sociala funktion efter insatser enligt nidometoden. Läs mer på http://nidotherapy.wordpress.com/

 

I Stockholm har hitintills två kurser i Nidometoden givits under perioden 2012-2014. Kursdeltagarna har bestått av yrkesverksamma inom psykiatrisk vård, kommunala och privata boenden, daglig verksamhet, personliga ombud och personal inom frivården. Utbildningen har innefattat både teoretiska med praktiska inslag. Deltagarna har under två terminer arbetat två och två med en gemensam patient/klient. Handledning har givits i mindre grupper där deltagarna också själva har agerat handledare till varandra. Peter Tyrers bok Nidoterapi – att anpassa omgivningen till patienten har använts som kursmaterial.

 

Hitintills har 20 deltagare certifierats i Nidometoden. Kontaktperson är Åsa Karlsson, diplomerad nidohandledare, e-postadress: This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it.